Skulle bli en mysig runda i Saxtorp, men efter lite förvirring hamnade man i en skog utan riktiga stigar. Såg väldigt mysigt ut tills man gick dit och upptäckte att det var lite lerigt och blött. Tur man har en hund som tar det lugnt och är försiktig när hon går, skulle aldrig funka med syrrans hundar för den ena hade dragit omkull en och den andra hade säkert trampat snett. Nu vet man vad där finns i den lilla skogsdelen, men där är ganska mysigt och man kan bada i sjön som ligger en liten bit ifrån där vi gick. Tyvärr hamnade vi inte där, men trots det givande på sitt sätt. Om ingen annat är vi trötta alla tre och känner oss rätt möra i benen. Kroppen fick sig en del stick från både mygg och taggbuskar och när man tog undan en taggig gren körde man handen i en brännässla istället.

Det roliga i det hela är att det inte är första gången vi lyckas med något sådant. Varje gång känns det som att man borde ta lärdom till nästa år, men så gör man om det året därpå. Nu blir det extra mycket slöande sen får man se vad som händer imorgon. Hallonbusken behöver ränsas lite på hallon sen hade det inte varit fel med en paj på rabarber och vinbär, växer ju som ogräs här. Får se vad man orkar imorgon.

Bild från skogen, det var både snårigt och fuktigt men vi höll oss torra och lerfria.

Tog en runda i Rydebäck idag, blev inga bilder men var mysigt ändå. Mitt fotointresse har svalnat något då jag gärna njuter av stunden istället för att ta kort på den. Gick längs stranden och åt lite med utsikt över Ven och Danmark. Måste säga att Skåne är rätt mysigt även om större delen av landskapet består av åkrar. Finns inget mer tröttande än att gå på en landsväg med åkrar runt sig. Gillar skogen bättre, man kan drömma sig bort till andra dimensioner om man så vill.

Nu sitter man här med en nöjd hund och ont lite var stans i kroppen. Fast känns skönt att man varit ute och rört lite på sig. På något sätt så är det en skön trötthet till skillnad från när man bara sitter. Imorgon blir det säkert ett nytt äventyr någon annan stans, var vet jag inte än. Tycker lite synd om min kropp ibland, allt den får stå ut med. Den får passa på att vila nu medan jag hittar på annat framför datorn och senare när jag sover.

En bild från Båstad tagen för 5 år sedan (2015-07-14), väldigt mysigt ställe om man undviker tennisveckan.

Man är lite dum egentligen när man är för lat för att göra mat så går man och köper istället. Borde ta mindre energi att stå vid spisen och göra mat än att gå i en timme för att köpa maten. Blev i alla fall lite kina mat för omväxlings skull, något man aldrig gör hemma direkt. Som vanligt med asiatisk mat är att man får mat till dagen efter med. Fick även tvättat lite med, så nu kan man slappa med lite gott samvete.

Kombinera inhandlandet av mat med en promenad genom staden i grönområdet. Var en del kaniner hon kunde titta på och då har hon inga problem med att stanna, så jag fick vila foten mellan varven. Vid ett tillfälle var där en hund som studerade henne medan hon studerade kaninerna. Hon är lite bortskämd ibland men så länge hon uppför sig väl så gör det inget. Nu ligger hon nöjd och sover och kanske drömmer om att jaga kaniner utan ett rep som hindrar henne.

Nu blir det nog lite mer spel innan det är tid att sova

Där var många kaniner och titta på och de stack inte iväg heller  

Det finns rätt bra utsikter här i stan, man kan se hela vägen till Danmark. Med en bra kikare eller kamera kan man se rätt så bra vad som händer på den danska stranden.  

När man inte har några riktiga måsten att göra så blir man slöare. Det enda jag har är att gå ut med Haifa och att hon ska ha medicin för sin rygg. Märks på henne att vi är för sega nu, hon blir inte den där jobbiga intensiva hunden men hon är alert. Minsta rörelse och hon taggar till. Kan också vara att hon tycker vi är tråkiga, önskar att vi hade ekorrar runt trädgården eller apor. Då hade hon haft något att göra, även om dessa djur har blivit lite tråkiga. får kanske bita ihop och ta en längre runda med henne, har ju en skog här i närheten med massor av dofter och inga människor.

Vissa hundar kan ge en dåligt samvete bara genom att titta på en, Haifa vet precis hur hon ska göra. Andra tuggar sönder skor men hon gör inget dumt utan ser mest bara olycklig ut. Så får bli en runda i skogen ikväll ändå, kan ju inte skylla på att hon är jobbig heller. Hon håller ungefär samma takt och drar aldrig, tar det emot i kopplet så stannar hon. Ibland önskar jag att hon var lite odräglig ibland så man har något att klaga på, men man får väl vara glad att hon är som hon är :)

Har inte hänt så mycket idag, har ont i foten efter fredagens vandring. Vet inte vad jag lyckats göra, men det är typiskt mig att skada mig. Råkade skrapa ovansidan av liltån kvällen innan det, på samma fot så kanske har något samband. Idag skulle vi hjälp till på djurhemmet och grilla men av någon anledning blev det framflyttat. Så vi snackade om att kanske gå i Råå men vi har varit för slöa så tiden gick och det blev ingen promenad där.

Helt ärligt har vi spelat sims 3 hela dagen och där händer det saker hela tiden. Okända människor som dör på ens tomt och sen spökar och skrämmer slag på familjen varje natt. Kometer som slår ner i trädgården och förstör. Sen så klart att spelet stannar och man har glömt spara.

Imorgon får vi se till att ta oss ut. Haifa är lite rastlös och man blir så trött av att sitta inne och göra ingenting. Hoppas på att min fot fungerar bättre imorgon. I fredags regna det hela tiden så blev inte många bilder heller. Kom på när vi hade åkt att man kunde haft paraply som skydd för kameran. Fast det är lätt att vara efterklok. Imorgon blir det kanske fler om vi nu kommer ut i naturen.

Så här såg det ut där vi gick, kanske inte världens snyggaste omgivning men det var mysigt ändå för vi var helt själva

  En söt bild på en genomblöt Haifa i slutet av promenaden

Hela veckan har varit händelserik och antingen händer det hur mycket som hellst så man inte orkar skriva eller så händer inget alls så man inte har något att skriva om. Tog med Haifa till Linköping i veckan för att se så lägenheten stod kvar, så hon fick se hararna i området och även besöka universitetet. Hon var mest glad för hararna och minst glad för mitt golv då det var halt. Tur då att man har en bäddsoffa hon kunde sova i. Övriga dagar har spenderats på katthemmet, och med katter blir det aldrig som man tänkt sig.

Blev även påmind av mina syskon att det var 15 år sedan våran pappa valde att avsluta sitt liv, känns helt overkligt att det gått så lång tid. Minns fortfarande den morgonen, kusligaste jag var med om var att jag visste vad som hänt innan min bror ringde. De flesta är arga på honom och anser att han var feg som tog livet av sig. Har insett att man måste stått vid kanten med ena foten utanför stupet för att inse hur mycket som krävs för att ta steget. Det är långt ifrån enkelt att ta det steget även om det kan tyckas vara en enkel utväg. Jag är arg på alla andra som inte gjorde något, som inte såg, jag är sur på mig själv som var för feg och blyg för att våga göra något.

Det är inte mycket jag ångrar här i livet även om jag ibland kan fundera över hur det skulle ha varit om saker och ting varit annorlunda. Om man hade tagit andra vägar än de vägar man valde. Sen inser jag att då kanske jag aldrig hade fått Haifa eller de underbara vänner jag har. Finns däremot en sak jag ångrar och något jag aldrig kommer kunna få chansen att rätta till och det är att ge min far en kram.

Som avslut vill jag bara säga att ni behöver inte tycka synd om mig för det här, livet går vidare och även om det är jobbigt och sorgligt så är det en del av livet. Man kan inte göra så mycket när någon väl har gått bort oavsett orsak men man kan ta till vara på tiden man har innan den dagen kommer.