Så här i slutet av det mest unika året man kan vara med om. Med tanke på teknologin och forskningen så känns det lite udda att en pandemi kan bryta ut. Däremot efter det här året så inser man hur hjälplös männskligheten egentligen är och hur egoistiska många människor är. Som student ser man det hela lite annorlunda, folk som går på fester trots att de är sjuka och som sen smittar ner alla andra. Tyckte synd om de som började i år då en skara gamla studenter fördärvade för de nya. Hade alla tagit ansvar och tänkt ett steg längre så hade man kanske kunnat annordnat de mer tradiotionella sakerna som hör studenttiden till. Fast så här i efterhand kan man enbart lära sig av det hela och tyvärr kan man inte göra om och göra rätt. Tiden går oavbrutet frammåt och tar inte hänsyn till något. Positiva är att vi har så bra forskning idag att det går lite snabbare med att ta fram vaccin och liknande. Så man kan alltid hoppas att 2021 blir en tid som man härleder till återhämtningen efter pandemin och inte en fortsättning på pandemin.

Vad har då hänt denna hösten, helt ärligt har mycket hänt men samtidigt ingenting. Väntar fortfarande på remis att utreda mina järnvärden. Att läsa att det är brist på blod gör inte saken bättre. Ja jag kan få lämna blod men de vill först veta anledningen till varför jag har mer än dubbelt så mycket järn än vad som är normalt. Blir att ringa när jag kommer upp till Linköping bara för att kolla läget, vet att det kanske inte är prio ett om man ser till hur världen mår just nu. Däremot kanske det kan göra min tillvaro något bättre än vad den är idag.

Skolan gick från att delvis vara på plats till att vara distans, inte för det gör så stor skillnad då jag är en av de som inte är smart och misslyckas med all teori. Med andra ord, jag har mest bara tentor och skrivuppgifter kvar att göra.

Tanken var att jag skulle vara kvar i Linköping men så ringde min hundvakt och sa att Haifa var jätte sjuk. Så pass att det var prat om eventuell avlivning. Hela den dagen blev förstörd och blev att jag akut åkte ner dagen efter. Att plugga eller göra något alls gick inte, min värsta mardröm var nära på att uppfyllas. Troligtvis hade hon fått både kennelhosta som satt sig på lungorna, juverinflamation och tumör. Blev många veckor av oro där, men efter två penecillin kurer och en operation var mardrömmen över. Tumören visade sig vara godartad, och förändringarna på lungorna försvann. Inflamationen är kanske inte helt borta men har ännu ej blossat upp, så förhoppningsvis har även det gått ner. Så nu kan vi andas ut och jag kan åka tillbaka till Linköping efter nyår och börja det nya året med massor av tentor. Ska bli så kul, eller kanske inte.

För några dagar sedan fick jag även mejl från ridskolan där jag under sommaren var på ridläger för nybörjare. Jag har fått en plats i en ny ridgrupp, så nu ska jag lära mig rida på riktigt. Ska bli så kul och något jag känner att jag behöver, saknar nämligen att ha något att fly till. Där man blir lite tvingad till att släppa allt annat för att fokusera på det man gör för stunden. Plus att djur är underbara och inte kräver saker på samma sätt som människor gör. Så klart har de sina behov som måste tillgodoses men de blir tacksamma på ett annat sätt och man får så mycket tillbaka.

Det här blev ett långt inlägg men blir så när man är dålig på att skriva, en dag kanske man blir bättre

Man är lite dum egentligen när man är för lat för att göra mat så går man och köper istället. Borde ta mindre energi att stå vid spisen och göra mat än att gå i en timme för att köpa maten. Blev i alla fall lite kina mat för omväxlings skull, något man aldrig gör hemma direkt. Som vanligt med asiatisk mat är att man får mat till dagen efter med. Fick även tvättat lite med, så nu kan man slappa med lite gott samvete.

Kombinera inhandlandet av mat med en promenad genom staden i grönområdet. Var en del kaniner hon kunde titta på och då har hon inga problem med att stanna, så jag fick vila foten mellan varven. Vid ett tillfälle var där en hund som studerade henne medan hon studerade kaninerna. Hon är lite bortskämd ibland men så länge hon uppför sig väl så gör det inget. Nu ligger hon nöjd och sover och kanske drömmer om att jaga kaniner utan ett rep som hindrar henne.

Nu blir det nog lite mer spel innan det är tid att sova

Där var många kaniner och titta på och de stack inte iväg heller  

Det finns rätt bra utsikter här i stan, man kan se hela vägen till Danmark. Med en bra kikare eller kamera kan man se rätt så bra vad som händer på den danska stranden.  

När man inte har några riktiga måsten att göra så blir man slöare. Det enda jag har är att gå ut med Haifa och att hon ska ha medicin för sin rygg. Märks på henne att vi är för sega nu, hon blir inte den där jobbiga intensiva hunden men hon är alert. Minsta rörelse och hon taggar till. Kan också vara att hon tycker vi är tråkiga, önskar att vi hade ekorrar runt trädgården eller apor. Då hade hon haft något att göra, även om dessa djur har blivit lite tråkiga. får kanske bita ihop och ta en längre runda med henne, har ju en skog här i närheten med massor av dofter och inga människor.

Vissa hundar kan ge en dåligt samvete bara genom att titta på en, Haifa vet precis hur hon ska göra. Andra tuggar sönder skor men hon gör inget dumt utan ser mest bara olycklig ut. Så får bli en runda i skogen ikväll ändå, kan ju inte skylla på att hon är jobbig heller. Hon håller ungefär samma takt och drar aldrig, tar det emot i kopplet så stannar hon. Ibland önskar jag att hon var lite odräglig ibland så man har något att klaga på, men man får väl vara glad att hon är som hon är :)

Har inte hänt så mycket idag, har ont i foten efter fredagens vandring. Vet inte vad jag lyckats göra, men det är typiskt mig att skada mig. Råkade skrapa ovansidan av liltån kvällen innan det, på samma fot så kanske har något samband. Idag skulle vi hjälp till på djurhemmet och grilla men av någon anledning blev det framflyttat. Så vi snackade om att kanske gå i Råå men vi har varit för slöa så tiden gick och det blev ingen promenad där.

Helt ärligt har vi spelat sims 3 hela dagen och där händer det saker hela tiden. Okända människor som dör på ens tomt och sen spökar och skrämmer slag på familjen varje natt. Kometer som slår ner i trädgården och förstör. Sen så klart att spelet stannar och man har glömt spara.

Imorgon får vi se till att ta oss ut. Haifa är lite rastlös och man blir så trött av att sitta inne och göra ingenting. Hoppas på att min fot fungerar bättre imorgon. I fredags regna det hela tiden så blev inte många bilder heller. Kom på när vi hade åkt att man kunde haft paraply som skydd för kameran. Fast det är lätt att vara efterklok. Imorgon blir det kanske fler om vi nu kommer ut i naturen.

Så här såg det ut där vi gick, kanske inte världens snyggaste omgivning men det var mysigt ändå för vi var helt själva

  En söt bild på en genomblöt Haifa i slutet av promenaden